Har jag kommit till ett ”kollegoskap” bortom hierarkin?

Ett av skälen till att jag ville stiga ombord på Sonder var att de beskrev sig själva som en dynamisk organisation utan fasta roller eller ansvarsområden. Detta väckte min nyfikenhet; inte minst då jag har funnit inspiration i Frederic Lalouxs (Reinventing organisations, 2014) bild av framtidens organisationer. Tänk om Sonder är en möjlighet för mig att få uppleva självorganisering i praktiken och därigenom se vilka potentialer och utmaningar som den här organisationsformen bjuder!

Inga chefer

En grundläggande idé för en dynamisk organisation är att den bygger på självledarskap och därmed en hög grad av eget ansvar. Som en konsekvens finns det inget formellt chef- eller ledarskap. Men ett företag utan chef; går det och vem ska man då fråga om ”lov”? Det är just det som är poängen. Sonder har inga chefer och därmed, tänker jag, inga medarbetare. Det finns ingen som har det avgörande beslutsmandatet. Visst finns det ägare, tillika styrelsen, och en VD som ett legalt krav för alla juridiska personer. Styrelsen ger riktning och ramar, men distribuerar för övrigt ansvar för beslutsfattandet till den det berör. VD signerar diverse papper, men som han själv säger: Jag skriver på, men behöver inte längre läsa något. Istället förutsätts alla ta ansvar för att fatta kloka beslut. För att fatta just kloka beslut så bollas frågor med den/de som synes mest insatt i frågan och/eller berörs av beslutet.

Principer för interna beslut

Detta låter ju rimligt när det gäller projekten och kunduppdrag, men samma princip gäller interna beslut. Varje måndag samlas vi till Operativt ledningsmöte. Vi skapar agendan tillsammans på plats och den styrs av vilka behov var och en av oss har. Sen går vi igenom de olika punkterna och det är snabba puckar. Inga långrandiga diskussioner för tiden om en timma är helig. Mer strategiska och övergripande frågor behandlas på liknande sätt på vårt utvecklingsmöte. Mer om dessa beslutsprocesser när jag fått lite mer kött på benen. So far, kan jag med glädje konstatera att vi har effektiva och inkluderande möten med transparent och tydlig kommunikation. Som en konsekvens känns det enkelt och okomplicerat att fatta beslut.

Och jag då?

Jag fattar själv mina beslut om vad jag gör med min tid och vad jag ska prioritera. Vid tveksamhet rådfrågar jag någon kollega. Jag behöver inte följa deras råd, men tar dem under övervägande och jag ansvarar själv för konsekvenserna av mina val. Jag har under mina första veckor här pratat med flera olika personer i olika frågor. Riktigt skönt att prata med den som synes lämpligast utifrån frågans art, eller den jag känner mest tillit till i frågan, eller den som helt enkelt är tillgänglig när behovet uppstår.

Och vi då?

Vi är alla kollegor. Ingen står över eller under någon annan. Det finns ingen som är den naturliga ledaren som alla andra ska följa. Vi delar ledarskapet; ibland leder en och nästa gång leder någon annan. Det finns inga fasta roller. Den som räcker upp handen för att axla en roll är den som själv vill och tycker det är kul. Och det verkar som att det alltid är någon som vill – vi är ju alla olika och har olika drivkrafter.

Framtidens organisation

Jag har kommit till ett kollegoskap – bortom den traditionella hierarkin, utan chefer och medarbetare. Med spänning och förhoppning sitter jag kvar i båten och fortsätter paddla mot vår gemensamma vision om framtidens organisation.

Vill du veta mer om våra tankar kring Framtidens organisationer ladda ner vårt whitepaper Ett nytt sätt att leda och organisera” .

 

Läs även

Hör gärna av dig