Jag har jobbat mer eller mindre med data i hela mitt yrkesverksamma liv. I början av min karriär utvecklade jag databaser och system för informationsförmedling på alla möjliga sätt. Jag var även med att ta fram några tidiga webbaserade tjänster när internet tog fart på 90-talet, innan jag blev mer och mer fokuserad på management.
När jag blev managementkonsult för drygt 15 år sedan handlade mina uppdrag om strategiutveckling, organisationsformer, styrmodeller, ledarskapsfilosofi och liknande frågor. Men för några år sedan började mina kunder fråga mig om saker som informationsstrategi, data governance och andra utmaningar kopplade till de ökade datamängder man behöver hantera. Nu jobbar vi på Sonder mer och mer med att hjälpa våra kunder ta fram digitala strategier och road maps för utvecklade former att leda verksamheter utifrån en mer datadriven omvärld.
Vårt digitala beteende
Vad vi ser är en explosionsartad ökning av mängden data i världen. Våra egna digitala beteenden tillsammans med allt mer uppkopplade maskiner genererar data i enorma mängder. Nya former av interaktioner mellan oss och våra kunder utmanar affärsmodeller och verksamheter i grunden. Kund- eller medborgarinflytandet ökar och utmanar hierarkiska strukturer och rådande kulturer. Så idag har ingen företags- eller verksamhetsledning råd att inte bry sig om data på ett seriöst sätt. Det går helt enkelt inte att lämna över ansvaret till någon annan.
Datadriven interaktion
Data ses nu som en strategisk tillgång och utnyttjas medvetet utifrån sitt värde i olika faser av en datamängds livscykel. Vi behöver alla på någon nivå förstå datateoretiska begrepp som volym, variation och volatilitet för att kunna använda data på rätt sätt i livscykelns olika faser. [ett-nytt-satt style=””]
Vi behöver förstå hur data, information och den kunskap den för med sig påverkar kultur och beteenden hos oss själva och våra kunder, och hur integration och en ny enhetligare syn på relationen mellan oss och våra kunder och samarbetspartners möjliggörs genom datadriven interaktion.
Att bli datadriven innebär att hierarkiernas och internpolitikens inflytande på beslut minskar till förmån för faktabaserade beslut där verksamhet bedrivs. Beslut kan i högre grad fattas baserat på vad vi vet istället på vad vi tror. Vi behöver utnyttja hur informationstransparens och samverkan kring data ökar vår innovationsförmåga och hur det leder till snabbare beslut.
Förstå dagens utmaningar och möjligheter
Vi måste förstås också förhålla oss till nya lagar och regler kring data, t.ex. GDPR. Även säkerhetsfrågorna blir viktiga att förstå. Data behöver användas med insikt och omdöme i lägen.
Vi måste till slut förstå hur ny datadriven teknik som artificiell intelligens, molnet, internet-of-things och big data både utmanar oss och skapar nya möjligheter. Det handlar om att utnyttja tekniken på rätt sätt, så att vi inte själva blir utnyttjade av tekniken och de som vet hur den kan användas.
Utökat ledarskap för att ta initiativ
Den utveckling vi ser driver alltså på förändringen av våra verksamheter i grunden. Det är förstås fortfarande en teknisk fråga att utveckla system och databaser, men det är en än större fråga att utveckla ledarskap och förmågor i våra organisationer för att ta oss an de datadrivna utmaningarna. Våra organisationsformer behöver vara dynamiska med flexibla roller och strukturer. Vi behöver ett utökat ledarskap på alla nivåer för att kunna ta initiativ och fatta snabba beslut där verksamheten bedrivs, och där data görs tillgänglig. Och vi behöver mer tillitsbaserade styrmodeller som bygger på transparens och samverkan.
Utan att bli alltför överdriven eller dramatisk avslutar jag ändå med ett citat från Jack Welch som väl belyser vår utmaning vad gäller digitalisering och hur vi behöver bli mer datadrivna:
“If the rate of change on the outside exceeds the rate of change on the inside, the end is near.”
