Kollektivt tänkande – en överlevnadsfråga

För att svara upp mot kraven på ständig innovation blir tillgång till kunskap en allt viktigare framgångsfaktor. I vissa branscher till och med en överlevnadsfråga. Genom att ingå i ett kunskapsnätverk behöver man inte ha all kunskap själv, utan kan förfoga över den via relationsbyggande i nätverket.

Många företag brottas med att vara fortsatt relevanta i sin marknad och för sina kunder. En avgörande faktor inför risken att utsättas för digital disruption är förmågan att vara innovativ. Att kunna hänga med i utvecklingen och ta till sig ny teknik.

Det handlar både om förmågan att utveckla sina produkter och affärsmodeller, och att bryta ner de många gånger stela strukturerna inom bolaget för att skapa en mer flexibel och dynamisk organisation som har förutsättningar att utvecklas i takt med omvärlden.

Starka krafter håller emot

Trots att stora företag har många kompetenta medarbetare, bra lönsamhet och välkända varumärken har de också starka krafter som håller emot. Hierarkiska strukturer, investerings-kommittéer, delegering och mandat, processer, rollbeskrivningar och policies anges ofta som hindrande för innovationen.

En extern accelerator

De stora bolagen använder därför olika strategier för att utforska och lära sig utanför den egna organisationen:

  1. De investerar i eller köper upp startup-företag, för att på så sätt ta del av ny teknik och/eller erfarenheter av en ny affärsmodell.
  2. De startar ett nytt bolag utanför den egna organisationen. Inom ramen för den separata verksamheten prövas nya sätt att organisera och leda arbetet. Man rekryterar nya kompetenser och utvecklar en entreprenörsanda inspirerat av startup-företagen.

Oavsett vilket alternativ som väljs finns det förväntningar om att använda startup-företaget som en accelerator för att integrera de nya kompetenserna och arbetssätten i det stora bolaget. Det är här det blir riktigt svårt. Det är lätt hänt att det stora bolaget kväver de nyvunna insikterna och att den många gånger dyra satsningen resulterar i status quo.

Kunskapsnätverk – ett tredje alternativ

I ett kunskapsnätverk samverkar stora och små aktörer för att de vill, inte för att de måste. De drar nytta av och lär sig av varandras styrkor. Nätverket kan exempelvis kombinera de små företagens kollektiva innovativa förmågor med det stora företagets marknadsföringsmuskler och globala räckvidd.

Kollektivt tänkande

Att delta i kunskapsnätverket ger det stora företaget en möjlighet att successivt lära sig av det nya och arbeta bort sina strukturella och kulturella hinder. Själva kunskapsförsörjningen innefattar både förmågan att finna rätt kunskap i rätt tid och förmågan att integrera kunskapen i de egna processerna. Men det krävs att företaget öppnar upp och anpassar sina processer för att snabbt kunna integrera ny kunskap i sin verksamhet.

Grundtanken i kunskapsnätverk är att dela med sig av sin kompetens till andra i nätverket. Kanske till och med låna ut och låna in personal för att på så sätt korsbefrukta verksamheterna. Genom att utbyta information och kunskap upplever båda parter att de gynnas.

Det gäller också att skapa praktiska förutsättningar för kreativitet och innovation. Ett sätt är att sätta den egna personalen tillsammans med andra kreativa företagare och entreprenörer i en lokal startup-community, innovationscentrum eller företagshotell.

 

Läs även

Hör gärna av dig