Tillit – ett litet ord med avgörande betydelse

Senast häromdagen fick jag frågan om vad som varit det viktigaste i den förändringsresa vi – Sonder – gjort de senaste åren. Svaret i sig är enkelt, även om resan inte alltid varit det. Det viktigaste har varit, och fortsätter ständigt vara, ömsesidig tillit till varandra som kollegor och människor.

Visst låter det enkelt och alldeles självklart. Precis lika självklart som att alla chefer och personer i ledarroller vi träffar säger att de såklart vill känna full tillit till sina kollegor och medarbetare. Och ändå kan det där lilla ordet – tillit – vara så svårt att omfamna i verkligheten.

När det svajar sätts tilliten på prov

För visst är det så att vilja i tanken är en sak, att göra i praktiken en helt annan. Särskilt under svåra tider. Nog är det lättare att känna total tillit till sina medarbetares beslut och initiativ när allt går som på räls och stämningen är god. Det är när det svajar som tilliten verkligen sätts på prov. Utmanade tider skapar både osäkerhet och en rädsla för att förlora kontrollen. Och med ens är vi tillbaka i gamla invanda mönster. Mönster där medarbetaren känner sig tryggare med att lämna ifrån sig taktpinnen i rädsla för att göra fel. Mönster där chefen, stressad över det osäkra läget, kliver in och tar tillbaka taktpinnen i rädsla för att förlora kontrollen.

Tillitens positiva spiral

Vi lyfter ofta fram den positiva spiralen när vi pratar om tillit. Hur en genuin tillit från ledning, och kollegor emellan, gör det lättare att som medarbetare våga kliva fram, ta fler initiativ och känna ett större ansvar. Och hur det i sin tur leder till en än större tilltro till medarbetarens förmåga, en tilltro som ger ytterligare kraft till att våga driva igenom fler idéer. Och så är spiralen i gång.

Brist på tillit skapar en osäker organisation

Lika viktigt som att boosta den positiva spiralen är det dock att komma ihåg att det kan gå precis lika snabbt åt andra hållet. Börjar du som chef visa brist på tillit, mer eller mindre omedvetet, skapar du snabbt en osäkerhet i organisationen. En osäkerhet som leder till att dina medarbetare vågar mindre, tar färre initiativ och hellre lägger över de svåra besluten på någon annan. Från ditt perspektiv blir upplevelsen snarare brist på engagemang och en frustration över känslan att ingen annan än du tar verkligt ansvar.

Ryggmärgsreflexen som bromsar oss

Precis i den sekunden, när du som chef känner att engagemanget och ansvarstagandet sviktar, är risken stor att du backar rakt in i de gamla kontrollsystemen och strukturerna som bromsar organisationen – dess snabbhet, flexibilitet och framförallt medarbetarnas motivation. Strukturerna som trots allt fortfarande sitter där som en ryggmärgsreflex så snart det blir för svårt och osäkert. Känslan av att vilja styra upp, ta kontroll och göra en plan. Tryggheten i att någon kliver fram och tar beslut som resten kan följa. Och innan du vet ordet av, har spiralen vänt håll.

Tilliten måste vara ömsesidig

Så, vad har det viktigaste varit under vår resa till ett självorganiserande, syftesdrivet företag? Svaret är som sagt enkelt. Tillit.

Tillit till varandra som människor, snarare än tillit till våra strukturer och rutiner. Att fortsätta våga lita på att vi alla vill vårt företags bästa, i såväl goda som utmanande tider.

Även om svaret i sig är både enkelt och ganska självklart för oss, betyder det dock inte att resan varit – eller är – lika enkel. Vi tar också ett steg bak, och förhoppningsvis, två steg fram. Medvetna om den kraft som frigörs i en organisation som präglas av transparens, dialog och genuin tillit till varandra, fortsätter vi stötta varandra i det arbetet. Och påminna oss om att det handlar om ömsesidig tillit. Du och jag må göra saker på olika sätt, men jag litar på att du gör vad du tror är bäst för vårt företag och du litar på att jag gör detsamma. Och ser vi dessutom till att ha en öppen och nära dialog med varandra, skapar vi inte bara förståelse för varandras olika tankar och agerande – vi kommer dessutom alldeles säkert utveckla än bättre, nya gemensamma idéer. I alla fall under förutsättningen att den ömsesidiga tilliten finns där. Det är inte för inte som TilliT är en palindrom.

Det är inte för inte som TilliT är en palindrom.

Läs även

Hör gärna av dig